Ibland blir det inte riktigt som man tänkt, saker händer och allt blir annorlunda. Men det behöver inte betyda att det blir dåligt heller. Tillslut ordnar sig alltid allt. Kanske har man lite tuffa perioder, men de går över. Det värsta är väl när folk inte fattar hur det kan vara, hur man kan må, att det inte alltid bara är så lätt att köra på. Att det inte handlar om lathet, att det inte alltid funkar att rycka upp sig, att det kanske äntligen finns en diagnos som gör att man själv förstår varför. Man kanske kan tycka att det gick bra innan, då borde det gå bra nu, men om det inte gör det? Det är väl då, om något, man ska ta det lugnt, stanna upp, fundera, få hjälp, och få det att funka på ett annat sätt. Istället för att srpinga och springa tills man krockar med betongväggen och faller ner i ett djupt hål, gå försiktigt fram och bygg en bro.
Wish him luck!