Idag när jag och A var i lekparken innan hon skulle till dagis pratade hon om sin födelsedag. Hon vill ha en tårta med rosa träd, och glass och pälsänglar...
Jag: Nä, pälsängrar är ju sådana små skalbaggar. Vad menar du, hur ser det ut?
A:Sådana vita små...
Jag:Pärlsocker?
A: Nej, dom står vid kakorna.
Jag: Ahaaa, maränger!

A: Jag är nog snabbast av alla i hela världen!
Springer i förväg.
A: Mamma, du måste lära dig springa snabbare!

...var lovet slut. 10 dagar går alldeles för snabbt.

Har precis sett klart Dexter säsong 4. Usch vilket slut! Hemskt slut! Sorgligt slut.

Sen har jag köpt en bok på tradera, 3 kr plus 12 kr frakt, billigt och bra. Pinquo av Colin Thiele. "Han räddade allas liv men förlorade sitt eget." Nu var det jättelänge sen jag läste boken, säkert tio år sedan minst, jag brukade låna den på biblioteket i Habo och grät varje gång jag jag läste den.

Nästan iallafall. Igår var det leggings och linne som gällde, och det var så varmt! idag blåste det lite så jag behöll jackan på, men det är ändå bara sommarjackan.

Dessutom tog vi ut Kimi en liten stund. Han var lite rädd men också nyfiken.

Och så är det härligt, härligt påsklov!

Vi gick förbi ett par lekparker trots regnet, A hjälpte en massa sniglar över vägen och när vi kom till dagis så var A´s kompisar redan där. Inga tårar, bara en glad tjej. Hoppas det fortsätter så. Men imorgon och fredag blir två långa dagar.

Det är så jobbigt med A´s dagis nu, för hon är så ledsen jämt och jag förstår inte varför!
Hon grät i tisdags, onsdagen var bra för då fick hon ha med sig Curry och kaninen, grät i torsdags, ledig fredag, grät igår, grät idag.
Jag kan ta att hon är ledsen vid lämning, för jag vet att det går över och hon är glad när vi hämtar och berättar vad som hänt under dagen.
Det som är jobbigt är när hon vaknade kl 2 natten till onsdagen och ville inte gå till dagis, eller när hon i fredags kväll grät en timme i soffan för att hon skulle gå till dagis på måndagen. Det som får hjärtat att gå i bitar är när hon klänger fast vid mig när jag ska lämna och jag nästan måste stöta henne ifrån mig, när jag sätter ner henne och hon klamrar sig fast. Igår när jag fick ner henne på golvet bara sjönk hon ihop och grät.

Men som sagt, jag vet att det går över snabbt. De säger det och jag måste lita på det. Men varför vill hon inte? Idag grät hon inte när jag lämnade, men hon grät på vägen till K´s skola och sedan på väg till affären. Jag skulle bara köpa lite toapapper och när jag betalat såg jag att de sålde såpbubblor för 8 kr, vilket var precis det jag hade! Det var nog meningen att A skulle ha dem. Så sedan fick hon blåsa bubblor på vägen, men ändå grät hon lite utanför på dagisgården.
Men som tur var var hennes kompisar där, och hon fick ha med sig Curry in, så det blev inget drama när jag lämnade utan en glad tjej som sa hejdå.

Så varför vill hon inte gå till dagis? Hon säger det varje dag nu, att hon inte vill gå, hon vill vara hemma. Hon tycker leksakerna är tråkiga och bebisarna jobbiga, men det kan inte vara orsaken? Jag hoppas det bara är en fas. Jag försöker förbereda henne hela tiden, räkna dagarna, tala om att nu blir det kort dag, men torsdag och fredag är långa dagar. Tur det är påsklov nästa vecka, hela 10 dagar (egentligen hela 11 dagar för skolan har studiedag på fredag, men jag jobbar så det får bli dagis och fritids), och jag ska vara hemma med dem, och förhoppningsvis bryts det här så att dagis blir roligt hela tiden igen.

Det är kul att spela piano men lite tråkigt att bara spela samma låtar hela tiden. Men nu har jag hittat 4 notböcker jag vill ha. Hur ska jag kunna välja? Får nog köpa allihop, fast om några månader. Nu har jag lite annat jag vill köpa först. Sen gillar jag inte riktigt att spela piano i lägenheten, jag vågar inte träna på samma låt hur mycket som helst för de stackars grannarnas skull.

Idag träffade jag och ungarna en från mitt jobb och hennes ungar. Bara några busshållplatser härifrån (där vi går av för att gå till A´s dagis) och en kort promenad bort ligger en slags 4h-gård. Eller det är ett slags dagis/fritids fast ladugården är öppen för allmänheten.
Först hittade vi hopp-platsen, en stor, tjock matta och så en ställning att hoppa ifrån. Det var ca ½ meter, 1½ meter och 2 meter gissar jag. A hoppade från lägsta, K och de andra från mellersta. Sedan satt vi på ett berg och barnen fick plättar med rivna morötter och äppeldricka som jag hade med mig.
Därefter kollade vi på djuren, kaniner, marsvin, två grisar, en häst, några får . Sedan hoppade de igen innan vi tittade på de två korna i sin hage. Sedan gungade de och lekte i bergen och så hoppade de lite till. Tyvärr var olyckan framme just då,  A och ett annat barn som var där hoppade tydligen samtidigt så A ramlade ner från mattan och ner på marken under träställningen. Jag vet inte exakt vad som hände, för typiskt nog hade ungarna sprungit i förväg just då. Resultatet blev en stor bula i pannan och ett blåmärke under ögat. Inte så allvarligt som tur var.
Sen var det dags att åka hem, för även om vädret var varmt var det väldigt blåsigt.
Tyvärr hade jag inte kameran med mig, den var full och utan batterier, annars hade jag tagit kort och lagt ut.

Ringde nu och allt var bra med A. Skönt!

Åh det här är så jobbigt. A var så ledsen så ledsen när jag lämnade idag.

På morgonen var allt som vanligt, hon var lite trött men de somnade lite sent igår. Åt en halv macka till frukost, inget ovanligt. Glad när vi lämnade K, gick på som vanligt till bussen, vi tog en liten promenad när vi gått av eftersom vi har 45 min på oss att gå vanliga vägen som tar 10 min.
Hon var lite tyst, så jag pratade med henne. Och så kom det: Jag vill inte gå till dagis, jag vill vara hemma.

Men jag fick dit henne och in henne, och sen ville hon bara sitta i knät och hon grät tyst. Fick av regnkläder och mössa och vantar. Sen kom en av fröknarna och gav mig förslaget att gå, och det fanns ju inget annat att göra. Imorgon ska både jag och P jobba vilket innebär första långa dagen (och första dagen på fritids för K!) och då måste hon vara där. Men A grät helt förtvivlat, och jag närapå. Men jag kom hem iallafall och här sitter jag nu, i valet och kvalet om jag ska ringa eller ej.
Om jag ringer och allt är bra så är det bra.
Men om jag ringer och hon är ledsen fortfarande, vad gör jag då? Måste vänta till kl 10 iallafall, en timme för henne att bli glad igen.
Hoppas det bara är någonting som blev just idag, och att hon trivs på dagis och inte börjar bli sjuk eller något.