Barnen åkte till sin farmor i måndags. Idag och imorgon har jag ledig dag utan dem för första gången på hur länge som helst. Har jag haft det förut? Jag minns knappt. Förra sommaren när de var hos mormor i fem dagar så jobbade jag alla dagar.
Jag saknar dem, men inte saknar. Jag tycker ärligt talat att det är ganska skönt. Sova till tio, gå upp klockan elva, äta frukost vid datorn klockan tolv. Läsa ut Lilla stjärna. Snart ska jag och P gå till affären och köpa dricka och chips och godis, hyra två filmer och köpa mat på pizzerian. Vi hade tänkt bio först, men ändrade oss.

För ett litet tag sedan pratade jag med barnen i telefon. A pratade kort om att hon vill komma hem på söndag.
K sa:Jag saknar Lava och Kimi!
Han vill också hem på söndag, och sedan sa han knappt ett ord till eftersom han tydligen tittade på något spännande på tv.

Fast det är ärligt talat ganska skönt det också. Jag hade inte velat att de saknar oss och bara vill hem när de är bortresta. Det är bra att de trivs och mår bra någon annanstans än hemma, och utan oss också. Men det ska bli härligt på söndag när de kommer hem. Fast jag jobbar då. Och sedan tre dagar till. Men efter det blir det fyra, härligt långa lediga dagar, och då ska det nog bli liseberg och ponny-ridning i slottsskogen.