Det här med jobb ger mig bara sådan ångest. Skit, alltihop. Varför, varför? Det var ju så bra, jag fick ju jobba så lagom mycket, allt skulle ju bli som förr bara januari tog slut. Och nu finns det ingenting. Blä. Jag hatar det här.
Idag ska jag försöka skriva ihop något bra, imorgon ta mig till biblioteket och skriva ut en massa lappar och sedan se om det kanske går att gå omkring på stan och lämna in på lite ställen.
Men det är också ångest.
Jag vill plugga!
Tror jag.
Suck, varför kan jobben inte bara ramla på en?

Igår pratade vi om att flytta till Danmark. Skulle vara lite kul. Fast då måste vi förståss få jobb där. Och en lägenhet. Men det är bra, för i Danmark jobbar de bara måndag-torsdag och bara sex timmar om dagen säger P. Fast med samma lön. Jag undrar om det stämmer. I don´t think so.

Nä, vi kommer inte flytta till Danmark. Lika lite som vi kommer flytta till Atlanta, som vi pratade om innan barnen.