Ibland är jag senil. Iallafall när det gäller nycklarna. Jag vet inte hur många gånger jag glömt dem i ytterdörren!
Jag får väl skylla på att jag ofta har både två barn och matkassar med mig att hålla reda på också.
En gång knackade den fd grannen på dörren flera gånger men vi låg och vilade och orkade inte öppna- förrän han frågade i brevinkastet om vi var hemma för våra nycklar satt i dörren.
Ofta har jag sett i nyckelskåpet att de saknas och letat.
En gång hittade jag inte nycklarna när jag precis skulle gå.
I veckan blev jag livrädd!

Det knackade på dörren och jag gick dit och kikade ut i titthålet vem det var, kände inte igen snubben men precis när jag skulle öppna rasslade det liksom i låset och jag trodde att personen var på väg in i lägenheten! Gah! Ingen annan än vi har ju nycklar hit.
Men jag öppnade iallafall och där stod grannen med min nyckelknippa i handen. Jag var ganska så lättad och lyckades bara få ur mig ett "Åh, tack så mycket!"
Sen bestämde jag mig för att aldrig aldrig aldrig mer glömma nycklarna i dörren.

Jovisst, gissa vad som hände idag!?
Skyller på: A på armen, en matkasse i ena handen, en matkasse och en ryggsäck i den andra och K på golvet.

idag upptäckte jag det när jag gick förbi nyckelskåpet, förresten.